Summio

Bok

Påve Johannes XXIII, den moderna världens herde

Den här boken dyker djupt ner i påve Johannes XXIII:s liv och utforskar hur hans ödmjuka början formade hans omvälvande pontifikat och hans avgörande roll i att modernisera den katolska kyrkan.

15 min läsning4.8 / 5

Tillgänglig på

Förhandsvisning

Påven Johannes XXIII: En Herde för den Moderna Världen – En Djupdykning

Hallå där! Idag ska vi snacka om Peter Hebblethwaites fantastiska bok, "Pope John XXIII, Shepherd of the Modern World". Tänk dig en kille, född i en superenkel bondfamilj, som till slut skakar om en av världens äldsta och största institutioner – den katolska kyrkan. Det är Angelo Roncalli, som blev påve Johannes XXIII. Den här boken är inte bara en torr biografi; den är som ett varmt samtal om en man som, trots sina traditionella rötter, hade en otrolig förmåga att knyta an till människor och se världen med nya ögon. Han är killen som kallade till Andra Vatikankonciliet, och tro mig, det var en jättegrej. Det var som att trycka på reset-knappen för kyrkan, göra den mer relevant och, ja, mer mänsklig för den moderna eran. Hebblethwaite gör ett fantastiskt jobb med att måla upp Roncallis hela liv. Vi får se honom som en liten pojke, en

Mannen Bakom Tiaran: Angelo Roncallis Tidiga Liv och Formning

Innan han blev påve Johannes XXIII var han bara Angelo Giuseppe Roncalli, född 1881 i Sotto il Monte, en liten by i norra Italien. Och jag menar liten. Hans familj var arrendatorer som jobbade jorden. Det var ingen fin aristokratisk bakgrund; det var jord under naglarna, hårt arbete, förlitande sig på tro och gemenskap. Hebblethwaite betonar verkligen detta. Att växa upp i den miljön lär man sig om solidaritet, om delade svårigheter, om vikten av enkel tro. Man ser världen genom vanliga människors ögon, deras glädjeämnen, deras sorger, deras hopp. Den här erfarenheten, tror jag, stannade hos Angelo hela livet. Den gav honom en medfödd förståelse och empati för den vanliga människan, något som skulle bli ett kännetecken för hans pontifikat. Han gick i seminariet ung, och hans väg var inte alltid spikrak. Han tjänstgjorde i första